Category Krönika

Tankar om att spela i BF1942 och i FPS överlag

I ett antal olika FPS-spel, har spelkonceptet utvecklats; från det enkla och primitiva “Death Match” från Quake, till de mer komplexa i spel som RTCW och Bf1942. I takt med erfarenhet ur diverse klanspel på höga nivåer, som utgår från olika spelkoncept har jag kommit till en rad slutsatser som jag tänker presentera i Mitt system, och den filosofi som jag tycker skall fungera som något slags ljus för er allihopa som spelar Assault, oavsett vilken nivå ni spelar på. Jag säger inte att mitt system är “rätt”, men jag hoppas att det kan orsaka lite tankegångar hos den som vill ta den till sig.

Många säger att “aim” är det essentiella i en attackerande-assaults uppgift, att, så effektivt som möjligt kunna döda fienden, oavsett om du campar eller spelar skinflöjt framför den öppna...

Läs artikeln

Filosofi

Många gånger har man spelat BF och bara gått runt, kört med jeepen, släppt kameran så man får en såndär flashig vinkel.. och bara fotat, kollat hur snygga screenshots man kan ta igentligen, möjligheten är enorm, det är det jag tycker om så med BF, jag tycker om landskapen, banorna, möjlighten o utforska :).

Gå tex. till mappen market garden, o kolla in björkarna.., jamenar, man bara väntar ju på att en blåmes ska komma flygandes.. *snyft* så vackert.. Dock blir man ju lite sne när det inte är nåra brudar i HELA stan!?! vafan gör folk på helgerna.. såg Heinz & Hanz sitta under en björk o hålla hand, inget för mig, hoppade i lowrider jeep’n och drog in till city.. inte en käft, en tiger tank stod där och Lars-Gunnar målade blommor på sidan.. som krig ska vara kanske....

Läs artikeln

Upptäckten av det primitiva

Likt ett inferno av mörker, hugger han. Jag kontrar med ett ljus, men han avböjer. Istället parerar han med ett nytt kast. Jag fångar, stöter bort, observerar. Som en kvist på Tallen behöver han växa. I det eviga spektrum av väntan, hoppar han med sin skugga, på mig.

Som en vanlig människa här i cybervärlden observerar jag. Under åren så föråldras givetvis min förmåga, och man blir van, drar slutsatser. Förhastade, möjligtvis. Något hände mig, nyligen. För några dagar sedan fick jag ett meddelande från en grabb. Han kopplade upp sig på sin irc-klient, och började prata med mig. Jag var vänlig, men frågade vad han egentligen ville. Han svarar och säger att han vill veta sanningen, men jag medger att jag inte vet vad han menar...

Läs artikeln